Satt och städa mitt rum och hittade massa gamla texter
bl.a en postit där jag skrivit ner ett ord som Gud gav mig...
för snart 2 år sen.

Och jag mindes tillbaka var jag stod då, jag hade gett upp drömmen och var redo att gå vidare.
Men Gud glömmer inte vad Han lovat, även om det ibland kan verka så... Han vet när du inte orkar mer och kommer precis i rätt tid.
Han låter inte sina barn förlora sina drömmar.

Och nu står jag här 2 år senare, och 7 veckor från att gifta mig och starta ett liv med mitt livs kärlek, mannen jag drömt om i så många år...
Och jag vet inte ens hur jag kom hit... och när jag tittar tillbaka så vet jag att jag blev buren hit, det finns inget i mig som kunnat ta mig hit jag är idag.

Och även om jag drömt om den här stunden i flera år så har jag aldrig kunnat drömma om att det skulle vara så här underbart...
Jag har allt jag vill ha och behöver,
Min Kung och Min Prins... 

Och detta är bara början...